Genom åren har vi märkt att många av produktionerna faller på vissa tekniska brister, därför har vi beslutat att på vår hemsida ge ut lite basictips, tricks och know how. Håll utkik efter uppdateringar på den här sidan, eller anmäl dig här för vårt nyhetsbrev. Skicka ett mail till oss om det är något särskilt vi ska ta upp.

För närvarande har vi två genomgångar: Manus och bildsnitt (Genväg till bildsnitt här)

Manus:

När man fått ihop en story på ett eller annat sätt eller får för sig att skriva ett manus direkt så är det en del man bör tänka på. Allt som ingår i handlingen måste gå att skildra i bild eller ljud. Det är t.ex. väldigt svårt att filma:
Doften av rosor sprider sig i hela rummet.
Han tänker på multiplikationstabellen.

Ett manus är en story skrivet i en form som både berättar innehållet samt att det går att använda som huvuddirektioner för skådespelare och filmteam. Den form som vi tänker ta upp här är en internationellt godtagen standard.


 

INT. DAG. BADRUMMET.
OLLE tänder lyset i badrummet. Han gäspar stort, kliar sig lite förstrött i det orediga håret samtidigt som han kisar mot badrumsspegeln. Gäspandet övergår snabbt i ett besviket.

 

  OLLE  
Faan också! Inte i dag.
     

Han fingrar på en ilsket röd finne som uppenbarat sig mitt på näsan. Desperat öppnar han badrumsskåpet och börjar rota genom det.

 

INT. DAG. KÖKET.
Olle vankar in i köket: Han är klädd i ett par baggyjeans och en säckig sweatshirt. Håret är tillfixat med gel och han har ett plåster tvärs över näsan. Lillasyster REBECKA sitter och geggar i sina flingor med yoghurt. Hennes blick är fästad på Olles plåster och utbrister samtidigt som hon stoppar in en munfull gegg.

     
 
  REBECKA  
Olle har slagits! Han har plåstrat näsan.

 
Mamma JESSICA som håller på att ladda kaffebryggaren ser upp mot Olle och ska precis till att säga något när hon får syn på Rebecka som sitter och dreglar gegget hon nyss stoppat in, tillbaka i tallriken.
     
 
  JESSICA
(ilsket)
 
Men herre gud Rebecka! Du är inte tre år längre, bär dig åt som folk.
 
     
I samma andetag vänder hon sig frågande till Olle.
     
 

Vad har hänt? Har du varit i slagsmål?

 

Olle suckar djupt och lyfter på plåstrets ena häftkant och visar morsan.

 
  OLLE  
Täckstiftet slut! Och jag som ska ut och fika med LINA efter plugget.
 
     

Alla scener börjar med en rubrik med versaler (stora bokstäver) som grovt beskriver var och när scenen utspelas, exempelvis:


INT. DAG. KLASSRUMMET.

Då har man snabbt informerat om att scenen utspelas inomhus på dagen i klassrummet. INT. är förkortning för interiör (inomhus). EXT. exteriör (utomhus). Oftast används bara DAG eller NATT i tidsbeskrivningen.

Alla namn på karaktärer (rollfigurer) som agerar i filmen ska skrivas med VERSALER första gången de nämns i manus, samt varje gång de har en replik.

Repliker skrivs med indrag (tab brukar funka, två tabslag för namnet och en för repliken) för att de ska vara lätta att lokalisera i den övriga textmassan.

Tekniska beskrivningar som t.ex. PANORERING till bilen, används väldigt sparsamt. Bör inte skrivas in i manus om det inte har väldigt stor betydelse för storyns utförande.

Undvik att skriva in onödig information i manus som inte har något väsentligt att tillföra storyn. T.ex. Rogge har en spygrön luva och rosa vantar på sig. Betyder inte detta någonting för storyns utveckling så är det onödigt att skriva. Om det däremot visar sig att Rogge är färgblind längre fram i storyn så kommer saken i ett annat läge.

Har man lite större ambitioner med sitt manus t.ex. skicka in det för bedömning till filmprojekt. Så bör manuset vara ganska litterärt d.v.s. ge ungefär samma läsupplevelse som en bra bok. Lektören som läser och grovsorterar manus i möjliga och omöjliga är nämligen likadan som du och jag, föredrar en välskriven och bra story. Texten skall skrivas i presens, dvs. nutid.

 

På grund av olika browsers, o.s.v. kan det hända att uppställningen blir förvrängd. Här finns en korrekt pdf-fil med manus, som också är enkel att skriva ut: manus.pdf

Du måste ha Adobe Acrobat Reader installerat:

 

 

 

Bildsnitt:

Själva grejen med film är att berätta så mycket som möjligt med själva bildmediet. Det är du som skapar filmen som bestämmer vad bilden ska förmedla. Förutom aktörernas förmåga att framföra sina roller så går det att jobba med bildsnittet. Du har säkert hört talas om helbild, halvbild, närbild o.s.v. men kanske inte tänkt på hur de används som berättarkomponent.

I beskrivningarna här under finns en ungefärlig beskrivning hur bildsnittet förhåller sig till en människa med hela ansiktet i bild (utom XNB av naturliga skäl).



TB: Totalbild, används oftast för att etablera en miljö. Var utspelar sig storyn just nu. Tänk på alla filmer som börjar med en TB på Manhattan skyline. Då vet du att filmen just nu utspelar sig i New York. En bit in i handlingen förflyttas storyn till en bondgård och precis innan aktörerna börjar agera så visar man en TB över bondgården för att veta var man hamnar.
Bildsnitt i relation till människa: Från ej urskiljningsbar till igenkänningsbar.

HB: Helbild, visar oftast hel person i närmaste omgivning. T.ex. En man slår en swing på en golfboll. Skulle man välja ett närmare bildutsnitt som halvbild i detta läge så skulle man inte genast förstå vad mannen gör. HB är alltså utmärkt för att visa interaktion med närmaste betydelsefull omgivning.
Bildsnitt i relation till människa: Från igenkänningsbar till knähöjd och upp.

HaB: Halvbild, är det mest använda bildformatet, särskilt vid dialog. Antagligen fungerar HaB så bra för att det är likvärdigt med det personavstånd vi använder i verkligheten när vi talar med andra. HaB inriktar sig mera på aktören än närmaste omgivning.
Bildsnitt i relation till människa: Från knähöjd till strax under hals och upp.

NB: Närbild, tar oss in i aktörens privata närområde. NB används för att visa mimik som små ögonkast, små leenden o.s.v. Bör användas ganska sparsamt för att inte verka tröttande.
Bildsnitt i relation till människa: Från strax under hals till haka och upp.

XNB: Extrem närbild, används i regel för att förtydliga små för handlingen viktiga detaljer. Aktören har en ring med speciellt utséende, ett speciellt örhänge eller en liten tår i ögonvrån.
Bildsnitt i relation till människa: Från c:a halvt ansikte till mindre del.

Vad har man då för nytta av att kunna dessa termer??? De är väldigt bra att ha om man gör ett bildmanus, där varje bildruta bör ha bildsnittsförkortningen i nedre vänstra hörnet (så man har klart för sig hur man ska filma).
Det är också bra om filmteamet har en någorlunda likadan uppfattning om vad ett bildsnitt är. En HaB på Pelle i bilen är inte detsamma som en halv bild med Pelles nylle i ena hörnan. Det är givetvis inte helt lätt att hålla dessa bildsnitt perfekta när motiven rör sig kors och tvärs hela tiden. Det är inte meningen heller, det är när motiven saktar upp eller står stilla som det gäller att hålla tungan rätt i mun. Det blir proffsigare då.

 

Gå upp till 'Manus'

Överst på sidan

 

 

 

2002 2001 2000 2005 index info om galan musikrättigheter kriterier Anmälningsblankett länkar 2003 2004 kalender Affe-gruppen tips & tricks frågor & svar kontakt 200620072008 2009